Därför är biologisk mångfald viktigt
Biologisk mångfald är viktigt av den anledning som brukar kallas ekosystemtjänster. Med det avses de tjänster som naturen tillhandahåller. Exempel på sådana tjänster är: pollinering, klimatreglering, översvämningsskydd och produktion av livsmedel och bränsle. Vidare så utgör en hög biologisk mångfald en garanti för att ekosystemen är långsiktigt hållbara. Ekosystem med en lägre biologisk mångfald är därför mer känsliga mot förändringar och riskerar också att ”kollapsa ”.
Det finns också studier som tydligt visar på att vi människor uppskattar och trivs bättre i ett artrikt och varierat landskap än i ett ensartat artfattigt landskap.
Biologisk mångfald står högt på agendan för de flesta länder och för Sverige finns det med som ett av de 16 miljökvalitetsmålen. Det är Naturvårdsverket som ansvarar för målet ”Ett rikt växt- och djurliv”.
Hot mot den biologiska mångfalden
Hotet mot den biologiska mångfalden är många. Framförallt är det den stora minskningen av lämpliga livsmiljöer för organismer som är förödande. Exempel på detta är jordbrukets intensifiering, överexploatering av skogar, hav, sjöar och annan mark. En annan sak som har blivit allt mer påtaglig är mängden invasiva främmande arter som har potentialen att orsaka stora skador på inhemska flora- och fauna. Till detta bör adderas de globala klimatförändringarna och de effekter den har på den biologiska mångfalden.
Nyttodjur eller skadedjur?
Det är viktigt att betona att huruvida en organism är nyttig eller skadlig beror på hur vi människor uppfattar den. Ingen organism har som uppgift att vara till gagn för någon annan, t ex så är det inte en myggas uppgift i livet att bli mat åt en fågel eller fladdermus. Utan varje art lever för sin egen skull och för att försöka reproducera sig och föra sina gener vidare till kommande generationer.
Men visst finns det en del djur- och svampar som ändå kan räknas till att vara skadliga för oss direkt eller indirekt. Det är nog få som inte räknar vägglöss och kackerlackor som väldigt otrevliga och högst ovälkomna gäster i hushållet. Dit kan även flertalet förrådsskadeinsekter så som kvarnmott och mjölbaggar räknas. Som träskadeinsekt i byggnader kan husbock lyftas fram som en art som kan göra väldigt stor skada på bärande konstruktioner. Hussvamp är en annan art som sannolikt ingen vill ha växande i sin husgrund – då skador från hussvamp kräver stora renoveringar som kan ta tid och kosta pengar.
Sedan finns det en del arter som om de stör kan räknas som skadedjur men om de inte stör bidrar till den biologiska mångfalden. Getingar är ett bra exempel på en sådan art. Om getingboet sitter dumt till och om man är allergisk så är det ofta bra att ta bort boet med om boet sitter på en plats där getingarna inte stör kan det få vara, då getingar till viss del pollinerar växter, samt äter andra insekter som kanske är mer störande.
Sammanfattningsvis kan man säga att det är art, plats och antal som avgör i varje enskild situation om ett djur är ett skadedjur eller inte. En fluga i köket därhemma kanske inte är särskilt allvarligt eller svårt att bli av med. Men om samma fluga dyker upp i en operationssal på ett sjukhus kan hela salen behöva stängas.