Så påverkas din byggnads energiprestanda av ny regel
Pressmeddelande
Den 1 januari 2019 införde Boverket en ny regel som kommer påverka hur byggnaders energiprestanda bedöms. Byggnaders energiprestanda uttrycks i kWh/m2 och är det nyckeltal som avgör vilken energiklass (A-G) byggnaden tillhör. Energiprestandan ska inte förväxlas med begreppet energiförbrukning, som är det du kan avläsa på din energifaktura.
Den nya regeln påverkar din energiprestanda utifrån två nya faktorer – din energikällas viktningstal, kallat primärenergifaktor samt var i landet du bor, även benämnt geografisk korrigeringsfaktor.
Primärenergifaktor – din energikällas viktningstal
Primärenergifaktorn är det tal som baseras på din förbrukning av olika energislag så som el, fjärrvärme och olja. Huvudsyftet med införandet av detta är att premiera energikällor utifrån ett samhälls- och energihushållningsperspektiv. Exempelvis är viktningstalet för fjärrvärme lägre än för el, där den som väljer att värma huset med el behöver göra huset än mer energieffektivt, eller använda värmepump, för att kunna erhålla samma energiklass som den som värmer huset med fjärrvärme.
Geografisk korrigeringsfaktor
Den andra faktorn är var i landet du bor. Innan regelns införande var landet uppdelat i fyra klimatzoner. Efter 1 januari 2019 har klimatzonerna tagits bort och respektive kommun har istället tilldelats ett värde utifrån geografiskt läge och klimat. Exempelvis har vissa kommuner i södra Sverige som har ett varmare klimat ett viktningstal på 0,8 medan andra kommuner i norra Sverige har motsvarande tal på 1,9. Detta innebär att byggnader ska kunna jämföras likvärdigt oavsett var i landet du bor, även fast den faktiska förbrukningen i norra Sverige oftast är betydligt högre än i södra delen av landet, på grund av det kallare klimatet.
Energiklass
Byggnadens energiklass (A-G) beräknas genom att jämföra din byggnads energiprestanda mot nybyggnadskravet som gäller idag. Om byggnaden klarar av nybyggnadskravet kommer huset att få en energiklass mellan A och C. Eftersom äldre byggnader ofta inte är lika välisolerade som nya byggnader kommer de sannolikt att hamna på en lägre energiklass D-G. När en äldre byggnad har bra energiprestanda och energiklass innebär det troligen att man gjort en eller flera energieffektiviseringsåtgärder. Exempelvis kan man då ha bytt fönster, tilläggsisolerat vinden eller bytt ut värmekällan till en effektivare värmekälla.