Artikel
I dag existerar inte brunråttan i miljöer där människan saknas. De har förstått att där vi människor existerar finns det möjlighet till så väl mat som skydd.
På ett sätt så bjuder vi in råttorna i vår vardag. Vi slänger mat i papperskorgar som är lätta att ta sig in i, och vi har lågväxande och skyddande växtlighet i närheten av våra husfasader. Med detta på plats försöker vi sedan göra vårt bästa för att bekämpa råttorna med olika fällor, bekämpningsmedel och liknande. När vi snarare borde undersöka hur vi kan minska attraktiviteten för dem.
För råttor är rädda för nya saker. De reagerar när saker tillkommer och när de flyttas. De blir misstänksamma när miljöerna de är i förändras. Vilket innebär att saneringsprocessen kan fördröjas om fällor och dylikt flyttas runt av obehöriga.
Råttan söker sig till maten
En brunråtta äter ungefär 25-35 gram per dag, det är ungefär 10% av råttans kroppsvikt. Om de hittar en plats där födan är på plats längre än en vecka så kommer de att etablera sig på platsen. Det kan handla om soptunnor som töms sällan, eller fågelmat som får ligga kvar på marken under en längre tid.
Vid sopanläggningar som inte tas om hand, eller där det blir ett berg av sopor, blir helt enkelt ett buffébord för råttorna. På samma sätt som klättervänliga papperskorgar bjuder in råttorna att ta för sig.
Möjligheten att söka skydd
Vi vill gärna ha växtlighet runt våra hus. Det ser trevligt och inbjudande ut för alla. Inklusive råttorna. Vi kan även fortsättningsvis ha grönt och växtlighet runt våra hus, men för att göra det mindre attraktivt för råttorna att söka skydd kan en tänka på att plantera växter med en liten stam. Det gör markytan mer exponerad och minskar risken att få problem med råttor.
Det är också viktigt att se över att det inte finns möjlighet för råttorna att ta sig in i huset genom sprickor eller håligheter i fasaden. En råtta behöver sällan mer utrymme än tjockleken av en tumme för att komma in, samtidigt som de har väldigt vassa tänder och lätt kan gnaga upp ett större hål för att ta sig in.
Anticimex arbetssätt
För oss är första steget alltid att göra en riskbedömning och se varifrån råttorna kommer. Vilka faktorer i kringmiljön gynnar råttorna, vad kan tas bort och vad för förändringar kan krävas på sikt?
För oss handlar skadedjursbekämpning till 80% om riskbedömning, säkring, och övervakning, och till 20% om bekämpning.
Inom säkringen handlar det till stor del om att minska möjligheten för råttan att söka skydd och få tag på mat. Genom att minimera de möjligheterna är du på god väg att förhindra råttproblem.
I de sista 20 procenten, bekämpning, så finns möjligheter till såväl mekanisk som kemisk bekämpning. I första hand ses möjligheten till mekanisk bekämpning över. Detta för att minska risken för att få bekämpningsmedel i naturen. Men i vissa fall är det absolut nödvändigt att använda bekämpningsmedel, och det sätts då in tillsammans med mekaniska metoder för att få bästa möjliga resultat.
Anticimex Smart
Vi ser ett stort värde i att minimera möjligheterna till skadedjursangrepp och i största möjliga mån upptäcka skadedjuren tidigt. Det gör vi dels med hjälp av vakna ögon som tidigt reagerar på avvikelser, men framför allt med hjälp av digitala sensorer. Med våra sensorer kan vi hålla koll dygnet runt och upptäcker eventuella problem i ett tidigt skede.
Ju tidigare en kan sätta in åtgärder desto färre problem blir det för boende, verksamhet och fastighetsägare. Det innebär snabbare resultat och resursbesparing.
Frågor eller funderingar?
Varmt välkommen att kontakta oss vid frågor eller funderingar. Du kan vända dig direkt till din lokala kontaktperson på Anticimex eller Patrik Jalneskog.