Humla

Humlor

Fakta om humlan

I Sverige finns cirka 40 arter av humlor. De vanligaste arterna är bland andra ljus jordhumla (tidigare kallad lundhumla), hushumla, ljunghumla, ängshumla, trädgårdshumla och åkerhumla. En sak som skiljer humlearter åt är längden på deras tungor och det är längden på tungan som avgör vilka växter de väljer att äta nektar från och samtidigt pollinera. Humlor är egentligen bin och tillhör insektordningen steklar.

Årets första humla är alltid en drottning då det bara är drottningar som övervintrar. Den första vårvärmen väcker drottningen och hon börjar direkt leta efter ett lämpligt ställe för boet, som t ex övergivna sorkbon, grästuvor, luftig mossa, naturliga håligheter mellan stenar samt ihåliga träd. Honan startar därefter ett samhälle som senare på säsongen kan innehålla flera hundra humlor.

Humlans viktiga roll i naturen

Humlor är mycket effektiva och viktiga pollinerare, mycket pollen fastnar nämligen på den håriga kroppen och förs mellan blommor. Utan humlor skulle vi få fått betydligt mindre skördar samt frukt och bär.

Kan humlor orsaka problem?

Humlor är vanligtvis inte aggressiva men har förmåga att försvara sig. Eftersom humlor egentligen är bin kan de stickas, de bränns inte som många tror. Oftast ger humlans stick inte andra symptom än rodnad och svullnad. En del människor kan dock vara överkänsliga och kan reagera mycket kraftigt. I sådana fall bör läkare kontaktas omgående.

Eftersom humlor har mycket stor betydelse för pollineringen är Anticimex rekommendation i princip alltid att du låter humlorna vara. Sanering av humlebon sker endast om boet finns på en mycket besvärande plats, exempelvis i hus.

Välj land