Varför drabbas fasader av skador?
Fasaden utsätts dagligen för regn, vind och fukt. Med tiden bryts ytskikt och tätningar ned, och om skadorna inte åtgärdas i tid kan fukt tränga in i väggar och stomme. Det är ett naturligt slitage som drabbar alla fasadtyper – oavsett material.
Den vanligaste orsaken till fasadskador är bristande underhåll. Många husägare väntar för länge med att måla om, täta fogar eller åtgärda sprickor – och när skadan väl syns tydligt har fukt ofta redan hunnit tränga in. Regelbunden tillsyn och löpande underhåll är det bästa skyddet.
En särskilt utsatt grupp är de enstegstätade putsfasader som byggdes under 1990-talet. Hela 90 procent av dessa fasader beräknas ha drabbats av fuktskador. Konstruktionen saknar ett dräneringsskikt bakom putsen, vilket gör att fukt lätt fastnar och orsakar röta i bakomliggande konstruktion. Men även träfasader och tegelfasader kräver regelbundet underhåll för att hålla länge.
Vanligaste skadorna på svenska husfasader
Anticimex besiktigade 32 839 husfasader under 2020. Resultatet visar att 44 procent hade skador eller risk för skador: 9 procent hade skador som krävde omedelbara åtgärder, och 35 procent hade identifierade risker som bör åtgärdas inom kort. Nedan är de vanligaste skadorna som hittades.
Fasadmaterial – vad gäller för ditt hus?
Träfasad
Träfasaden är den vanligaste fasadtypen i Sverige och finns på drygt 52 procent av alla villor. Trä är ett levande material som kräver regelbundet underhåll. När färgen börjar släppa uppstår torrsprickor i panelen, och om sprickorna inte tätas kan fukt tränga in och orsaka röta.
Måla om träfasaden ungefär vart tionde år och tvätta den vart tredje år för att hålla den i gott skick. Tidiga varningstecken är flagande färg och torra sprickor i panelen – åtgärda dessa snabbt för att undvika dyrare reparationer.
Putsad fasad
Putsade fasader finns på ungefär 6 procent av svenska villor. Puts är känsligt för fukt och skador kan vara svåra att upptäcka i ett tidigt skede. Håll utkik efter missfärgningar, sprickor och putssläpp. Enstegstätade putsfasader från 1990-talet är särskilt riskfyllda och bör inspekteras noggrant.
Tegelfasad
Tegelfasader finns på ungefär 8 procent av villorna och är generellt sett fuktbeständiga. Men om fogarna spricker kan fukt tränga in och orsaka frostskador när vattnet fryser och expanderar. Kontrollera regelbundet om fogarna är intakta och håll utkik efter spjälkning av tegel och vita saltutfällningar.
Vad kostar det att åtgärda fasadskador?
Fuktskador i väggar och stomme kan kosta upp till 300 000 kronor eller mer att åtgärda. Ju tidigare skadan upptäcks, desto lägre blir kostnaden. En liten spricka som tätas i tid kan förhindra att fukt tränger in och orsakar röta som kräver en total fasadrenovering.
En fasad behöver normalt bytas ut efter 30–40 år, men med regelbundet underhåll kan livslängden fördubblas. Tänk på att en vanlig hem- och villaförsäkring normalt inte täcker fuktskador som uppstår när vatten tränger in utifrån genom fasaden – det är viktigt att känna till när du planerar ditt skydd.
Så hittar du skadorna – fasad för fasad
Träfasad
- Flagande eller sprucken färg
- Torrsprickor i panelen
- Glapp mellan brädor i panelen
- Mjukt eller missfärgat trä – tecken på röta
Putsad fasad
- Hårrörssprickor i putsen
- Missfärgningar eller fuktfläckar
- Putssläpp – puts som lossnar från underlaget
- Ihåligt ljud när du knackar på putsen
Tegelfasad
- Spruckna eller smulade fogar
- Spjälkning av tegel
- Vita saltutfällningar (efflorescence)
- Frostskademönster på teglets yta